Om språkets grundare L.L. Zamenhof

Ludwik Lejzer Zamenhof (1859–1917) skapade grunden till esperanto. Den första läroboken kom ut i Warsawa 1887. Zamenhof var jude och uppväxt i den polska staden Bialystok, som på den tiden tillhörde Tsarryssland. Befolkningen i staden var till största delen judisk (70%), men hade även ryska, polska och tyska innevånare. 1873 flyttade hans familj till Warsawa där han läste in gymnasiet. Under gymnasietiden fick han idén att skapa ett internationellt språk och gjorde ett första utkast till det 1878, som han kallade "Lingwe Uniwersala". Han presenterade sitt språkprojekt för några skolkamrater, men det hände inget mer med utkastet, eftersom Zamenhof blev upptagen med fortsatta studier. Han studerade till allmänläkare och senare till ögonläkare. 1887 gifte han sig med Klara Zilbernik och samma år gav han ut en omarbetad version av sitt språkprojekt, som nu hette "Lingvo Internacia". Det kom dock ganska snart att kallas esperanto, efter Zamenhofs pseudonym "D-ro Esperanto" ("Doktorn som hoppas").

En av de främsta drivkrafterna till att Zamenhof skapade ett internationellt språk var den svåra situation judarna i Östeuropa levde under.

Det förekom judeförföljelser och pogromer. Det var en tid med stark nationalism och judarna räknades inte som fullvärdiga medborgare i de länder som de kanske bott i under generationer. Eftersom judarna var utan hemland och utspridda i många länder, menade Zamenhof att förföljelserna mot judarna endast kan förebyggas om det, förutom en nationell hemvist för en person, även kan finnas en internationell hemvist. En person ska inte bara vara medborgare i den nation, vari han bor, utan även en internationell medborgare. På så vis skulle också judar räknas såsom fullvärdiga medborgare, oavsett i vilket land de bor. Och till ett sådant internationellt medborgarskap hör naturligt bl.a. ett internationellt språk. Zamenhof presenterade dock inte denna tanke om ett internationellt medborgarskap när han publicerade den första läroboken i esperanto, eftersom han visste att det var en alltför utmanande idé på den tiden. Men esperanto spreds i stället över världen såsom ett neutralt internationellt språk, för att främja jämlika kontakter mellan människor från olika länder. Det blev alltså inte ett medel att främja en bättre situation för judarna. Zamenhofs farhågor för sitt folks öde besannades på ett fruktansvärt sätt senare i Hitlertyskland. Även Zamenhofs familj drabbades, samtliga hans tre barn mördades av nazisterna.

Boktips för vidare läsning: "Dr Zamenhof och det internationella språket" av Leif Nordenstorm och Christer Lörnemark, finns att köpa från Esperantoförlaget. En engelskspråkig bok om Zamenhof är Bridge of Words av Esther Schor; en recension.