I mitt letande över hur Esperanto används hittade jag detta.

Från Wikipedia:
Esperanto var en restaurang och krog på Kungstensgatan 2 på Östermalm i Stockholm. Esperanto, som tilldelades en stjärna i Guide Michelin, öppnade 2005 och stängde 2018.

Restaurangen öppnades i november 2005 av de tidigare medlemmarna i Svenska Kocklandslaget; Sayan Isaksson och Daniel Höglander. Namnet Esperanto är taget från boken Alkemisten av Paulo Coelho; Esperanto är ett konstruerat internationellt hjälpspråk.

2007 belönades Esperanto en stjärna i restaurangguiden Guide Michelin. Restaurangen rankades därefter som en av de bästa i landet. Höglander lämnade restaurangen 2009. Den 21 juni 2018 stängde restaurangen med omedelbar verkan sedan bolaget begärts i konkurs.

Inga J

Det här är vad jag hittat när jag sökt vidare på nätet
sv.wikipedia.org/wiki/Esperanta
För att skilja de två betydelserna av esperanta används ofta den versalformen Esperanta när den har betydelsen "av eller hänför sig till esperanto”.
1933 är det år flest personer föddes med förnamnet Esperanta.
Föds man med ett förnamn? Får man inte det efter födseln?
Inga – ett namn från min mormors mor, ett klassiskt och tidlöst namn som bär en känsla av tradition och styrka, självständighet och motståndskraft.

(Om du inte har Facebook så kan du se en skärmbild här.)

Jag får mer information om jag kan esperanto
än om jag bara kan svenska. Jag gick in på Wikipedia för att få reda på något om området Kursk.

På svenska lite information:

Kursk (ryska: Ку́рская о́бласть, Kurskaja oblast) är ett oblast i sydvästra Ryssland med en yta på 29 800 km² och en befolkning på cirka 1,1 miljoner invånare. Den administrativa huvudorten är staden Kursk. En annan stor stad är Zjeleznogorsk. Området är känt för slaget vid Kursk, som var ett avgörande pansarslag mellan Sovjetunionen och Nazityskland som stod där under andra världskriget.

På esperanto dock mer:

Kurska provinco (ruse Курская область) estas provinco meze-okcidente de eŭropa parto de Rusio etendiĝanta sur ebenaĵo kaj deklivoj. La plej alta punkto estas 288m, la plej malalta 130m. La provinco estas laŭlonge 171 km, laŭlarĝe 305 km. Ĝi fondiĝis en 1934. Laŭ la stato de 2025 en la provinco vivis 1 049 783 loĝantoj sur areo de 29 800 kvadrataj kilometroj, kio rezultigas loĝdenson de 35 loĝantoj/km².

• Sidejo: Kursk
• Aŭtokodo: 38
• Etnoj:
◦ rusoj 1184 (en mil)
◦ ukrainoj 21
◦ armenoj 6
◦ belorusoj 3
◦ ciganoj 2
◦ kaj aliaj

Oni minadas en la provinco feron. Ekde 2006 funkcias 540 municipoj (5 urbegaj municipoj, 28 distriktaj municipoj, 27 urbaj municipoj kaj 480 vilaĝaj municipoj). La plej gravaj urboj estas: Kursk 406,400; Ĵeleznogorsk 96,200; Kurĉatov 46,300; Lgov 22,900; Ŝĉigri 18,900; Rilsk 17,400. Dum la milito de Rusio kun Ukrainio, en la somero de 2024 la sudokcidenta parto de la provinco estis okupita fare de ukrainaj trupoj.

Inga J

Man förstår tack vare esperanto
www.youtube.com/shorts/DTrBTU5YZAE

Inga J